Inte ens en sammanfattning

Alldeles för lång tid har gått för att jag ska kunna skriva fördjupa mig kring olika händelser.

I helgen hade jag mamma här på besök. Vi hade några jättetrevliga dagar med besök på Notting Hills marknad, Cantina, Barry på King's College, Tate Modern, samt såg vi soulmusikalen Dancing in the streets på Playhouse teatern. Hela helgen var dessutom fylld av solsken som gav härlig mersmak på sommar och utomhusvistelse.

Jag måste medge att det har varit underbart skönt att vara ledig från jobbet dessa dagar och verkligen få distans till Cantina. Jag har nog insett att London är så mycket mer än bara jobb. Ska verkligen bli bättre på att utnyttja att jag är här och ta del av det stora utbudet.

Igår stötte jag av en slump ihop med W, en tidigare Manager på Cantina som nu jobbat på Le Pont De La Tour i närmare två år. Han kom in på All Bar One med två små plåster i ansiktet. Den officiella versionen var att han ramlat av cykeln vilket han ändå gjort många gånger tidigare. Men W bekände ganska snart att han fått en flaska slagen i ansiktet av sex unga britter på lördagseftermiddagen. De hade frågat W vad klockan var och därefter frågat var han kommer ifrån och sedan hade de slagit flaskan i W:s ansikte och rusat iväg. Här kan man verkligen snacka om oprovocerat våld.

När W:s chef såg honom blev han genast hemskickad från jobbet och beodradad att ta en veckas semester innan han får så mycket som sätta sin fot på Le Pont igen.

Eftersom både jag och W hade var utan någon bestämd plan bestämde vi oss för att göra en vanlig måndag till en lite trevligare kväll. Vi började med ett besök på Strada där vi åt middag och drack vin med panoramavy över Tower Bridge, Canary Wharf och Thames. Utsikten är ruggigt vacker på kvällstid. Därefter tog vi tåget in till Leicster Square och gick och såg Rocky Balboa på bio. Överallt stannade folk upp oss för att fråga vad som hänt med W:s ansikte. Människor i London kan vara betydligt mer uppriktiga i sitt sätt att bry sig och engagera sig i sina medmänniskor. Detta är något som jag upplever som en stor kontrast till den svenska sköter du ditt så sköter jag mitt-attityden.

Rocky Balboa var lite av en besvikelse. Jag hade absolut förväntat mig mer action och boxningsmoment. Stallone imponerade dock med sitt röstagerande. Genom hela filmen pratade han med en förvrängd djup röst på ett trovärdigt sätt.

Efter bion gick vi ut på Play, en club som varken W eller jag varit på tidigare. Ägaren är dock stammis på Le Pont och har vid många tillfällen bett W att komma dit. Vi blev väl omhändertagna med VIP service när ägaren fick syn på oss. Det är alltid kul att bli bortskämd med lite specialservice på det sättet. Det roliga var att klubblokalen helt plötsligt, till vår stora förvåning, omvandlades till en Catwalk arena.

Nyligen har jag insett hur viktigt det är att göra små roliga saker för att pigga upp vardagen. Våra liv är fulla av problem och därför är det så viktigt att se till att det blir en hel del roliga minnen också. Det blir dessutom lättare att hantera svårigheter och stötta andra i sina problem om man tillåter sig att ha roligt en hel del också.

Jag tycker aldrig man borde dra sig från att tänka att var dag kan vara en av de sista. Det är en fin tanke.