Nytt år, Nya tider

Julen är över. Nyår är över. Nu är alla blickar riktade på 2007, det nya året.

Min julafton blev en lugn och skön variant i Hässelby tillsammans med Lotta, Jonas, Alma och Irene.

Och min nyårsafton blev också en ganska lugn sådan vid London Bridge. Såg fyrverkerierna vid London Eye på avstånd.

Sedan i onsdags har jag varit hos Barry på sjukhuset fyra gånger. Utvecklingen av hans tillstånd tillstånd har sedan i torsdags raskat på mot en ljusare väg. På fredagen blev jag glatt överraskad av att hans ögon var öppna. Det fanns också en närvaro hos honom och respons som visade igenkännande i saker jag sa.

Sedan såg det ännu bättre ut på söndagen. Då andades Barry själv och kunde prata. Han var otroligt känslosam hela den dagen och han tyckte inte om att någon gick iväg från honom. Tydligen så hade han en minnesbild från själva sjukhusankomsten. Han minns en asiatisk läkare när han anländ direkt från olyckan. Barry hade sagt något han ångrade till läkaren, detta bad han om ursäkt för nu när han vaknat upp.

Under kvällen, på självaste nyårsafton fick han äntligen lämna Intensive Care efter exakt två veckors tid på avdelningen.

Och så sent som idag så har Barry börjat känna sina ben ordentligt. Han därför genast upp och gå. Men med en hel del övertalning lyckades vi få honom att lämna den tanken ett tag till. Musklerna måste få byggas upp i lugn och ro.

Barry är inte fullt medveten ännu att han har varit i en bilkrasch och att två männsikor omkommit. Han vet att något har hänt honom. Ibland pratar han som om att någon har försökt döda honom och ibland om ett tåg han har jagat. Förhoppningsvis så kommer bitarna att falla på plats för honom på ett så skonsamt sätt som möjligt.

På jobbet går jag spänt runt och väntar på besked från D. Han är minst lika otålig som jag. Det han har berättat är att det kommer bli klart snart och att det förmodligen kommer att bli tal om två resturanger på en gång. Den ena, som jag redan nämnt, ligger i Marylebone. Den andra vid Picadilly.

Min tid på Cantina börjar rinna ut, det är jag fullt medveten om. Blir det inte av med en förflyttning tillsammans med D, måste jag hitta en annan utväg.

Saddam Hussein avrättades i lördags. Ett misstag anser jag. Döden var nog den enklaste utvägen för honom. Och nu visar det sig att bödlarna och de ansvariga har klantat till sig ordentligt. Det kommer fram mer och mer detaljer som plötsligt gör Saddam till en vinnare. En vinnande martyr!

På fredag kommer Lotta, det ska bli riktigt roligt att träffa henne i min miljö för en gång skull. På kvällen när hon anlänt ska vi ta oss till Soho och äta middag på Floridita, en kubansk Conranrestaurang. Det härliga med Floridita är att de har livemusik och en riktigt skön atmosfär har jag hört.

I torsdags den 28 december tände jag ett ljus för det lilla barn som skulle fått se dagens ljus den dagen om det hade varit meningen. Detta var samma dag som Barry öppnade sina ögon och såg ljus för första gången på länge. Sambandet känns märkligt och kopplingen blir för mig oifrånkomlig.

2007 ska bli ett bättre år, så är det bara!