En dag bland korpar och juveler

Idag bestamde jag och Barrys oss for att besoka Tower of London. Vi har pratat om det en tid och det kandes roligt att det antligen blev av. Mina tidigare minnen fran den galma borgen utspelar sig 1989 nar jag var pa min forsta utlandssemester med famlijen. Den gangen var jag sju ar, men kommer fortfarande starkt ihag en halshuggningsstubbe och en malning pa tva unga tvillingprinsar, avbildade dar de star tatt omslingrade i vantan pa sin avrattning. Den gangen vet jag inte vad det kostade, idag ligger biljetterna pa £15 for vuxna, ar man gammal, studerande eller en smula funktionshindrad kommer man in for £12. Ar man sen i Almas alder kommer man in gratis idag och faktiskt i tre och ett halvt ar till.

Bland det mest kanda i Towern ar dess kolsvarta korpar. Myten sager att om dessa fjaderfan lamnar den gamla borgen kommer hela kronan falla och Storbritannien med den. For att gardera sig att detta inte ska kunna ske vingklipper man faglarna, eller trimmar dem som man sager pa ett nagot trevligare satt. Samtidigt sa skams faglarna bort med farska kycklinghjartan och bloddoppade kakor varje morgon. Sen fagelinfluensan har spritits har det hangt ett orosmoln over faglarna, och monarkins existens forstas. Det hela har fatt en losning som heter burar, dessa jarnramar ska hindra umgange mellan de alskade kraxarna pa Towern och de hatade vardagfaglarna. Staden har ocksa utokats med ett extra arbetstillfalle; En krypskytt har anstallts for att skjuta ihjal ovalkomna fagelbesokare. Britterna ar helt makalost vidskepliga nar det galler Towerns fjaderfan.

Var fard genom kungafastningen gick i en langsam takt och vi utforskade varje vra, satt i varje tronstol, och laste varje fanges vagginristning, -allt for att fa ut sa mycket historia och forsoka forsta den brittiska befolkningen sa mycket som mojligt. Inne pa juvel- och diamantavdelingen hade man anordnat allt pa ett speciellt satt. Allt skrivet som gick att lasa om rikedomarna fanns dar alla plast- och glasplagiat fanns. Sedan fick man ga in i den riktiga skattkammaren for att mycket hastigt aka fram pa rullband, forbi den ena Cullinandiamanten efter den andra. Om man verkligen ville beskada allt glimmer och guld tillrackligt var det till att ga baklanges pa rullbandet, det gjorde vi och det hela kandes som ett motionspass i sallskap med sakerhetsvakter. Efter juvelavdelningen gick vi ut och vidare mot The White Tower och avrattningsrummen. Till var besvikelse hade allting redan stangt och en stund senare blev vi ordagrant utfosta ur borgen. Vi lamnade Towern genom Traitor's Gate, porten dar de allra festa av borgens fangar passerade, framforallt de som motsatte sig Kungafamiljen och deras ideer. De allra flesta kom igenom porten en gang for att aldrig mer komma ut. Vi blev utfosta for att definitivt komma tillbaka, mer an halften av sevardheterna ar kvar till beskadning for var del.

Efter vart lilla turistaventyr promenerade vi over bron for att ga och ata pa Cantina. Dar blev vi bortskamda med champagne och en lyxig trerattersmiddag till ett pris av ingenting. Nar vi gick igen hade det hunnit bli morkt och en harlig dag borjade narma sig sin ande. Det enda jag kunde tanka nar vi matta gick nedfor gatan var: "Jag undrar vilken drog Charles II egentligen tutade i befolkningen nar han faststallde att det alltid maste finnas minst sex stycken korpar i Towern".