Jag har ben

Idag akte jag ivag till Camden Town for att titta pa rummet. Nar jag kom upp fran T-stationen slog det mig att jag aldrig vistats under dagtid i omradet, lite lustigt. Jag bestamde mig for att ta pa mina kritiskt granskande ogon och ga en langre vag for att fa en battre uppfattning om platsen i klart dagsljus.

Under promenaden insag jag att Camden bestar av extremt mycket farger, mina minnen fran Marrocko och Mexiko spelades upp dar jag traskade fram. Lukterna var framst Kinamat och rokelsestickor. Manniskorna ser mer slitna och harjade ut an vad jag vill minnas fran mina tidagare skymningsbesok. Nar jag nastan var framme vid den bestamda adressen fick jag en impuls att nastan strunta i det hela och ga at ett annat hall. "Men nej!" Varfor skulle jag det, tankte jag sedan.

Jag mottes av en valdigt trevlig kanadenska i dorren. Lagenheten som inte var det mest moderna jag sett var ett mycket inbott kallarhak skulle jag nog vilja saga. Tjejen som visade den gjorde ett mycket gott intryck och vi tyckte genast om varandra. For ovrigt bor det ett gift par, varav mannen ar 19 ar och frun ar 28. Tyvarr sa maste jag saga att sjalva boendet inte var riktigt vad jag forvantade mig, det fanns till exempel inget riktigt vardagsrum och rummet var valdigt litet.
Jag lamnade lagenheten med tanken att jag skulle tanka over det hela och sedan ringa och meddela mitt beslut snart. En liten stund senare nar jag gick annu en annan omvag insag jag att jag nog skulle ge ett negativt besked, -snart.

I England verkar det som om folk ar lata nar det galler att promenera. Pa vagen mot Camden t-station sa snirklade jag till min promenad och blev tvungen att fraga om vagbeskrivning. Jag stannade en ung kille i sina basta ar, hans svar blev "Camden tubestation is really far away". Jag blev forvanad och svarade att det inte var for langt for mig. "Ok", sa kille och det sprattlade lite i hans ena mungipa. "Har mannisikor inte ben av en anledning", tankte jag for mig sjalv?

Nar jag lyckats hitta tillbaka till Camdens farglada marknadsgata sa bastamde jag mig for att leta efter nya skor i nagon av alla affarer dar skor fullkomligt overfyller varenda skyltfonster. Det verkar saljas mer skor i Camden an resten av London, konstigt att folk inte verkar ga mer dar da. Formodligen har jag en ganska svar skosmak for jag hittade inget av intresse. Vid ett tillfalle stod en aldre expedit utanfor butiken, nar jag gick forbi oppnade mannen munnen och sa "Hey girl, I got some nice trousers for you". Jag gjorde direkt klart for expediten att jag letade efter skor, inte byxor. "But you have legs".

"Next time!" ropade mannen efter mig nar jag travade vidare pa mina uppenbara ben