Ett efterlängtat möte
Gårdagen blev en rejäl kväll. Efter Eurovisionfinalen i norra London åkte vi ner till Camden Town. Där gick vi på riktig firarfest hemma hos Z och de andra serberna. Det kändes rätt att fira med de som faktiskt var kvällens stora vinnare.
Vädret liknar just nu det vi kallar aprilväder. Ena stunden är himlen klarblå och solen strålar fram, en minut senare står regnet som spön i backen, okynnigt.
Innan kvällsshiftet på Cantina hade jag en fika inbokad med D. Det var underbart att återse min förra Manager igen. Drygt två månader har gått sedan han plötsligt utan förvarning försvann ut genom restaurangens dörrar och sen dess har det varit helt tyst. Allt jag visste var att han hade en lång semester väntandes som han skulle spendera med sin fru och två små barn
Förslaget att träffas var mitt, jag behöver D:s råd inför mitt nästa kliv. Han har funnits där så många gånger tidigare och väglett mig i svåra studer, den erfarnehet han har yrkesmässigt såväl som privat har erbjudit mig oersättlig guidning. D börjar sitt nya jobb imorgon, på en restaurang i Covent Garden. Hur gärna han än skulle vilja få över mig till den nya arbetsplatsen, är det tyvärr omöjligt. I Conrankontraktet var han tvungen att skriva under att inte föra över någon anställd från Cantina de närmsta sex månaderna. Detta innebär tiden fram till oktober. Jag är därmed dömd att finna min egen plats nu.
Fikan med D gjorde mig dock väldigt gott. Vi bestämde att vi ska höras snart igen och gå ut och äta middag tillsammans med D:s fru och Cantinas förreförreförreförreförre detta köksmästare och några andra individer nästa gång.
Blev lite sur när jag läste om alla teorier vad gäller schlagerfinalen. Känns plötsligt som om en avudsjuka och irritation uppstått för att en fd Jugoslav stat vann. Det fanns väl knappt inte något land som inte gav det serbiska bidrag poäng. Ska man prata om konspiration borde väl Grekland ha gett de Ortodoxa-släktingarna mer än ett futtigt poäng tycker jag. SKandinavien har väl alltid varit extrema med att rösta på varandra och det är väl just detta som gör att man redan tänker på det sättet rörande grannsemja. Den serbiska sången var överlägsen enligt mig, rent orginell, något som börjar bli mer och och mer avlägset. Tänk bara att Ukrainas marsianer gick så långt som de gjorde, det var skrämmande.
Fick ett glatt meddelande av Pernilla ikväll. Hon kommer att vara i Helsingborg två utav dagarna när jag är i Skåne i juni. Blir underbart att utöver min kära familj också kan träffa min underbara vän också.


1 Comments:
Näe, nu måste vi lägga ner melodifestivalen när folk har börjat härma vårat eget ryggklappsfusk! Man kan ju alltid hoppas att folk tröttnar på denna "tävling" nu. :-P
Post a Comment
<< Home